Mini – 22 april
Det var bokstavligt talat år sedan jag uppdaterade här nu. Får se om det blir av att komma igång lite mer igen på något sätt. Här kommer i alla fall några nytagna foton på min älskade Mini. Sötare sötnos får man nog leta länge efter!
Veckans guldskedar – vecka 32
- Ett bra och, som alltid, motiverande besök hos min sjukgymnast på smärtrehab.
- Jag redigerade lite foton. Så länge sen sist! Hoppas att den lusten och energin kommer tillbaka på riktigt snart igen!
- Jag spelade fiol en sväng igen och det kändes så bra i själen! Det blev en lite för lång sväng för vad kroppen riktigt klarade av bara men fy vad härligt det var att spela igen!
- En utflykt till Ikea med föräldrarna “för att titta på några småsaker”. 6 timmar, ett par platta paket och två kassar senare var jag hemma och helt slut! Men det gick ändå över förväntan och var en trevlig utflykt.
- Äntligen lyckats hämta ut mer kortison (viktigt!!) som strulat och krånglat i flera veckor! (Licensmedicin + namnbyte hos tillverkare = massor av krångel!!)
- Känslan att hämta en trave med reserverade böcker på biblioteket! <3
- Hittade en liten loungesoffa på rea på Jysk som blev helt perfekt på min balkong! Där ska jag ligga och läsa resten av sommaren och hösten! Bara det slutar regna…
- Trevlig kräftskivemiddag med föräldrarna hemma hos mig. Goda kräftor, god mat och gott fika. Bra lördagkväll!
- Att låta kroppen vila en söndag efter att ha gjort alldeles för mycket i flera dagar. Läsa och sova på soffan och tillåta mig att vara nöjd i det.
Glad påsk!
Glad påskafton på er, hur ni än väljer att fira eller inte fira den här helgen!
För mig har det hittills varit en otroligt lugn påskhelg i sommarvärmen. Helt sjukt hur varmt det blivit från ingenstans!
Igår fick jag lite fotoinspiration av mammas nya tulpaner som stod så fina på bordet. Det passar ju bra såhär till påsk. Tillsammans med påskkycklingarna som står utställda lite här och där.
Idag blir det bara lite lugnt påskfirande med föräldrarna. Med sill och lax och allt möjligt gott att äta. Imorgon däremot blir det middag med större delen av mammas sida av familjen. Hej och hå! Det blir trevligt!
Som avslutning får det bli en påskcitron! Haha! Mamma och pappa har ett citronträd som det faktiskt kommer citroner. Ganska häftigt tycker jag! Men de tar tid på sig innan de blir gula ordentligt.
Vad gör ni den här helgen?
AIP-pannkakor försök nr 2
Jag har sedan någon månad tillbaka börjat äta enligt AIP igen, antiinflammatorisk paleo. Jag tror inte att det finns någon enkel och magisk väg till bättre hälsa men jag tror på många bäckar små. Såhär med facit i hand tror jag ändå att jag mådde bättre när jag för några år sedan åt enligt AIP en vända. Men då hade jag väldigt mycket högre förväntningar och blev ganska besviken.
Nu hoppas jag bland annat på att kunna få lite lindring i pollenallergin och att förhoppningsvis få ett allmänt lite bättre mående. Men det är lite knepigt och klurigt ibland när man får för sig att pröva nya saker. För några veckor sedan gjorde jag ett försök till pannkakor som blev katastrof verkligen. Ja, det blev inte ens pannkakor i slutändan utan någon slags nödlösning i form av matmuffins. Tur att jag hade en fryst matlåda att ta till då! 
Nu har jag beställt hem lite olika specialmjöler som är godkända enligt AIP och som jag har tänkt testa att göra lite roliga saker med. Både pannkakor, bröd, gröt och kakor är min förhoppning att kunna knåpa ihop.
Den här gången gick det betydligt bättre med pannkakorna. Första försöket med bara kokosmjöl höll inte ihop alls och gick inte att steka överhuvudtaget. Den här gången blev det alldeles gyllenbruna, lite lagom tjocka amerikanska pannkakor. Nu hade jag mest cassavamjöl blandat med lite kokosmjöl och det gjorde att de höll ihop på ett helt annat sätt.
Två små travar blev det till slut med pannkakor. 
De flesta åt jag med rårörda jordgubbar till men den sista amerikaniserade jag lite mer och hade honung till och det var faktiskt snäppet bättre. Det är kanske så att amerikanska pannkakor helt enkelt ska ätas med honung eller sirap till. Jag har några kvar att äta imorgon också. Då får det bli med honung istället. Lyxfrukost kanske?
Nyårsafton 2017 i bilder
Bättre sent än aldrig, så jag tänkte att vi skulle kika lite på hur min nyårsafton såg ut. Jag var i Göteborg hos Annie och Oskar, första dagen går att kika närmre på här. Annie och Oskar lärde jag förresten känna i Bollnäs när jag gick på folkis där. Det kan vara bland det bättre sätten att hitta fina vänner, via folkislivet och bubblan man lever i där.
 |
 |
Jag vaknade på Annie och Oskars soffa och det kan ju vara bland det bästa sättet att avsluta året på. Att vakna på bra vänners soffa efter en sovmorgon och sen äta en lång och god frukost tillsammans. 
Efter att ha fixat och stökat lite under dagen, men mest umgåtts och tagit det lugnt, så var vi såhär tjusiga och taggade på att fixa nyårsmiddag. Självklart var partyhattarna på! 
Bordet var nyårspiffat med sugrör med guldspröt och serpentiner. Till förrätt åt vi sötpotatistoast med avokadoröra. Väldigt gott! 
Vi hade ingen brådska så vi delade upp matlagningen och fixade en maträtt i taget. Så nu hade det blivit dags att börja med varmrätten: svamprisotto! Efter en massa kokande och ösande av buljong blev det äntligen färdigt. 
Med sallad till och upplagt på tallrik blev det såhär tjusigt. Framförallt väldigt gott!
Efter varmrätten blev det en paus för att smälta maten och leka lite lekar. Men jag som knappt blivit frisk från bihåleinflammationen smet undan och la mig en stund på Annie och Oskars säng istället. Väldigt mysigt att ligga i deras fina sovrum och höra de andra leka där ute. Välbehövt också att få pusta ut lite och samla nya krafter för resten av kvällen. 
För sen var det ju dags för det viktigaste nästan: efterrätten! Chokladmousse med kokosgrädde och coctailfrukt. Så himla gott!
Vi skickade en bild till vår gamla folkiskompis Fanny på snapchat också. Skål och gott nytt år! 
Sen började det bli dags att tagga till och göra oss färdiga att gå ut när tolvslaget närmade sig. Men först var det såklart dags för en gruppbild! 
Ja, vi försökte vara lite seriösa på i alla fall ett foto. 🙂 
Vi promenerade upp till en kulle som hade utsikt över nästan hela Göteborg. I alla fall tyckte jag det som knappt vet något om hur stan ser ut. Himla häftig utsikt var det i alla fall. Man såg Liseberg och ljus-julgranen de hade där. Det var såklart en del människor där som sköt raketer (och barn, lite läskigt). Jag tycker de kan vara fina på avstånd, om än ganska överskattat och onödigt på många sätt, men sådär nära är det lite otäckt. 
Vi hade tomtebloss istället! Det räcker gott och väl för min del. De sprakar så fint och mysigt. 
Och såklart hade vi bubbel till tolvslaget! 
Skål och gott nytt år! Den obligatoriska nyårsbilden på oss tre. Fin nyårstradition vi skapat oss, att fira ihop. 🙂 
Efter tolvslaget skickade vi iväg en kinesisk lykta. Hur det gick med den första behöver vi inte prata så mycket om. Men efter en del kämpande och lite assistans från en trevlig pappa och hans barn fick vi tillslut iväg en. Hejdå 2017 tänkte jag när jag såg den flyga iväg. Vi behöver verkligen inte köra en repris utan vi siktar på nya och bättre tag under 2018 istället!
Sen avslutade vi kvällen med att lyssna på gamla 90-talslåtar och skratta åt bilder på Backstreet Boys och att Bruce Willis tydligen har släppt en hel del musik. Smörig sådan dessutom. Så himla otippat!
En väldigt fin nyårsafton tillsammans med fina vänner som jag träffar alldeles för sällan.
Mitt ord för 2018: rekreation
Hej på er!
Idag är det fredag igen. Hur tusan kan veckorna gå så himla fort? Jag hänger inte riktigt med känner jag.
Jag ska försöka ta det lite lugnt idag. Kroppen säger bestämt åt mig att jag behöver vila så jag ska försöka att lyssna i alla fall litegrann. Även om jag har en hel hög med saker som behöver fixas för att få bort några stressmoment.
Rekreation
Läkaren jag träffade på smärtrehab igår sa något så himla klokt och gav mig ett ord som jag ska försöka leva efter i år: rekreation. Min första reaktion var att rycka på axlarna och avfärda det som vanlig vila. Vila är ett ord jag har svårt för, jag tycker det känns som lathet och att inte göra någonting. (Något som jag såklart vet egentligen inte stämmer.) Hon fortsatte med att man kan se på rekreation som återskapande istället för att “inte göra någonting”. För det är ju faktiskt det man egentligen gör när man vilar, man återskapar kroppen. Och själen också för den delen.
När hon sa det blev det så självklart. Rekreation. Recreate. Återskapa. Det är ju precis det min kropp behöver få chans till. Något jag väldigt sällan låter den få göra. Viljan att göra allt annat tar över och jag kör på lite för mycket istället. Pressar lite för hårt och låter inte hjärnan få slappna av de stunder kroppen faktiskt får lite vila.
Jag måste bli bättre på att vila faktiskt är vila och då alltså rekreation. Inte vila som att jag svarar på en massa mail, datorjobbar eller gör annat som behöver fixas men råkar sitta ner på en stol eller möjligtvis ligger på soffan istället för att vara uppe och igång. Det ger nog så mycket mer energi och ork i längden, om kroppen får en chans att återhämta sig mer och själen får lite mer lugn och ro.
Så mitt ord för 2018 ska bli rekreation. Men ibland kan det också innebära en promenad i solen istället för att ligga på soffan. Alla sätt att samla energi och fylla på reserverna är bra tror jag. Som häromdagen när jag passade på att gå ut en promenad när det var så himla fint och soligt ute. Jag hade David Bowie i lurarna och gick en vända i min lilla “skog” som finns bara några minuter från där mina föräldrar bor.
Så skönt för själen med solljus och frisk luft! 
Första torsdagen som fiolfröken
Igår var första torsdagen jag jobbade på Kulturskolan och då är jag inne i stan. Tidigare har det bara varit tisdagar och onsdagar så det var lite pyssel att fixa med nycklar, rum, schema och elever. Det blev mest väntan och inte så mycket undervisning igår. Mest för att schemat jag fått först inte stämde med antalet elever och att det dessutom behöver fyllas på med nya elever. Men jag fick i alla fall träffa tre för mig nya elever och de verkar så himla duktiga och motiverade allihop. Väldigt roligt! Resten av de nya eleverna som kommer att börja är nog helt nybörjare skulle jag tro.
När jag kom hem blev det en kraschlandning på soffan efter middagen. Rekreation helt enkelt. Idag känns kroppen lite överkörd av en ångvält så allting går i tempo långsamt. Men jag överväger en långsam och kort promenad för att få lite ljus och luft. Annars är planen att få färdigt det sista spexarret som jag jobbar med. För att få bort det stressmomentet som legat och gnagt alldeles för länge.
Vad gör ni idag?
En morgon i frost
Imorse när jag gick upp var det så himla fint ute när jag fixade frukost. Solen höll på att gå upp och det var frost överallt. Jag kunde inte låta bli att slita åt mig kameran och smita ut mitt i frukosten för att ta några foton.
Nu har det hunnit bli ljusare och det ser ut att vara en så härlig dag ute. Det får kanske bli en liten promenad trots att jag har massor av saker som jag behöver fixa med. Det ger nog mer energi också att få lite dagsljus.
Dagens planer
Det som står på schemat idag är främst hemmajobb. Jag har lite svårt att komma igång och strukturera min tid på ett vettigt sätt när jag ska jobba hemifrån. Det är väl en vanesak antar jag, och en fråga om självdisciplin. Kanske även att jag behöver omvärdera lite vad det innebär att faktiskt “göra något”. Det är att jobba och göra saker även om pyjamasen kanske fortfarande är på och att jag fortfarande är oduschad.
Jag behöver nog kanske också inse att jag inte är någon superwoman (än) och hinner med riktigt så mycket varje dag som jag tror och hoppas på. Krafterna är fortfarande inte alls tillbaka fullt ut även om jag är mycket piggare nu än för bara några månader sedan. Det där med att vara snäll mot sig själv är något jag fortfarande behöver jobba mycket på. Och acceptera att mitt tempo kanske är en aning långsammare än alla andras. Svår sak att landa i. 
Nej, nu är det hög tid att komma i lite vettigare kläder och ta tag i den här dagen på riktigt! Lektioner planeras inte av sig själva och låtar arras inte automagiskt. Förhoppningen är att hinna öva lite mer ordentligt idag också.
Hur var det nu det där med att inte försöka hinna med för mycket på en dag?
Läs mer:
Att tappa bort sig själv och vägen framåt
Nya fotodrömmar
Det har börjat klia i fotofingrarna igen nu efter ett väldigt långt uppehåll från fotografering. Av flera anledningar är jag lite sugen på en mindre, smidigare kamera. Dels skulle jag gärna vilja ha en kamera som lätt går att ha med mig i väskan. Den bästa kameran är ju faktiskt den man har med sig. Sen skulle det vara skönt att ha en mindre och lättare kamera med tanke på de problem jag ändå har med kroppen. Jag har mycket ont i både kroppen och händerna och att då handskas med en stor, tung systemkamera är lite kämpigt. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till att jag kommit av mig med fotandet, att jag faktiskt inte mår så bra av den tunga kameran.
Vad borde jag ha?
Jag har börjat kika lite på vad som finns och oj vad mycket nytt, spännande det kommit de senaste åren! Jag har fastnat lite för Canon M6 och ha ett 22mm objektiv till som är smidigt att ha med. Sen går det att med en adapter använda alla de andra objektiv jag redan har. Eventuellt kanske det lutar lite mer åt en M5a för att få en sökare också.
Bilder lånade från Cyberphoto
Efter att ha bollat lite idéer med en kompis också kring det hela så blev jag nyfiken på en Sony A7. Så mycket kamera i så litet format! Och det går att använda Canon-objektiv på den också med en adapter. När jag träffar honom och hans sambo på fredag ska jag passa på att klämma lite på hans Sony. Kanske till och med pröva om mitt Tamron-objektiv fungerar med adapter.
Vad jag inte kan förstå är hur Sony har lyckats få in en fullformatsensor i en så liten kamera?! Så häftigt!
Bild lånad från Cyberphoto
Separationsångest
Men jag har lite separationsångest från att göra mig av med min Canon 6D som jag ändå tycker himla bra om. Så frågan är väl om jag ska tänka mig en kamera som kompletterar den jag redan har eller någon en som ska ersätta den.
Det roligaste och viktigaste skulle ändå vara att komma igång med fotografering igen. Det börjar klia mer och mer i fingrarna när det kommer till att syssla med allt möjligt kreativt igen vilket känns roligt.