Ett lugnt Valborgsfirande
Valborg i Uppsala. Det kan nog vara en av de viktigaste dagarna på året enligt många. Här är det en röd dag. Typ den rödaste. Hela stan stannar, eller snarare är nere på stan. Jag har firat Valborg på många sätt under åren. Både vildare och lugnare former. I år blev det nog det lugnaste hittills tror jag.
Men det blev en väldigt bra dag ändå. Ganska skönt att slippa trängas och brottas med tusentals andra människor nere på stan måste jag säga.
Istället för att stå och trängas med alla andra nere vid Fyrisån i hopp om att försöka se skymten av flottarna hade jag första parkett i soffan. Så för första gången tror jag faktiskt att jag såg forsränningen ordentligt. Haha!
Valborg betyder ju ändå att man måste ha sillunch. Och typ två droppar snaps hör också till sillen.
Klockan tre dricker mamma och pappa alltid bubbel och har gjort i 46 år. De firar nämligen förlovningsdag då. I år fick de mig på köpet när det skulle bubblas och firas. Vädret styrde upp sig lite så vi kunde sitta ute på terrassen i värmen. Väldigt skönt!
Bubbel kan ju vara bland det bästa att dricka. Titta bara på bubblorna! Men jag vågar mig inte på så mycket alkohol just nu pga mediciner och mående så jag sparade hälften av den lilla flaskan till middagen. Den som spar…!
Sen blev det dags för middag och till förrätt blev det rökt lax och melon för min del. Oväntat bra kombination måste jag säga! Mamma och pappa åt parmaskinka och melon, lite mer vanlig kombo. Men dels undviker jag fläskkött just nu och dels har jag tyvärr otroligt svårt för parmaskinka efter en mindre trevlig incident för ett par år sedan. Synd, det som är så gott…!
Till varmrätt åt vi varmrökt lax och jag hade blomkål till och spenatgojs. Väldigt gott! Efter det hoppade jag i pyjamasen och det blev en lugn kväll på soffan.
Haha, det blev mest bara förtäring av olika slag i år. En lugn dag med god mat, vila och läsa. Det är inte så dumt ändå. Passade mig alldeles utmärkt. Nästa år kanske jag och Voffen tar oss en vända neråt stan.
Det blev en första fika på balkongen i tisdags efter lunchen! Så skönt att få lite andningspaus mellan ett möte på jobbet och innan jag skulle åka vidare för eftermiddagens undervisning. Balkongen kommer nog att bli min pausplats för att samla nya krafter tror jag.
Tisdagsjobbet gick ändå skapligt trots att jag var väldigt trött. Det tar på krafterna att fylla år och fira i flera omgångar. Haha! Det gick mindre bra när jag skulle fylla på med energi i form av en banan innan de sista lektionerna däremot. Jojo, jag fick i mig en halv banan i alla fall.
När jag kom hem sen blev det middag och soffläge. Det är så himla skönt att kunna komma hem och krypa upp i mitt soffhörn. Som jag har saknat att ha en stor och mysig soffa att kunna krypa upp i! Risnudlar som någon slags soppa har blivit lite min go-to-middag när jag inte har så mycket tid och/eller ork att fixa något annat. Snabbt, lättfixat och gott! Här blev det med wokgrönsaker, kikärtor och ett kokt ägg.
Jag säger varje år att jag vill ha sommar på min födelsedag. I år misslyckades det totalt med tanke på att det var typ +3 och spöregn i måndags. Men sen, PANG, så hände något ute. I onsdags när jag slutade jobbet och skulle byta buss var det så himla varmt och skönt att jag istället valde att promenera hem den sista biten. Jag fick ta av mig koftan som jag hade under jackan (som verkligen behövdes när jag väntade på bussen strax efter sju på morgonen) för att inte smälta bort helt när jag strosade hem med ljudbok i öronen.
Visserligen har jag ganska fullt i köksskåpen och min diskmaskin är inte jättestor och blir full ganska snabbt. Men det här kändes som en lite väl drastisk lösning för att få plats med allt när jag skulle packa ner den smutsiga disken. Haha! Så går det när man är lite klen i kroppen och darrig på hand. Tur att det var en av skittallrikarna som gick i kras och inte något av finglasen som jag fått efter farmor som stod på bänken och väntade på att bli diskade. De fick stå kvar till dagen efter av säkerhetsskäl. ?
Torsdagen blev en otroligt lång och ganska påfrestande dag. Ett frustrerande mail sent i onsdags eftermiddag knuffade mig lite (okej, ganska mycket) ur banan. När man är ganska stresskänslig ändå för tillfället krävs det inte så mycket för att man ska glida av spåret lite mer. Hela torsdagsförmiddagen var det dessutom uppföljning på smärtrehabprogrammet. (En måndagsträff på en torsdag, hur går det till?) Som alltid bra och trevligt att få träffa alla där men väldigt påfrestande också och kanske lite fel tillfälle för mig just nu. Så när jag kom till jobbet var det väldigt välbehövt att kunna stå ute i sommarvärmen (!!!) och andas en stund när första eleven inte kom. Frisk luft och sol är verkligen bra för själen!
Det var lite sisådär med uppslutningen av elever i torsdags. Men det passade mig ganska bra ändå. Skönare visserligen när jag får veta i förväg att de inte kommer så jag slipper sitta och vänta. Det var ändå två som hade hört av sig i skaplig tid om att de inte skulle komma. Och den sista eleven kom tack och lov. Annars hade det känts lite motigt att sitta en timme nästan och vänta i onödan.
Som grädden på moset (bokstavligt talat med tanke på att det bjöds på tårta, haha!) avslutade jag dagen med födelsedagskalas hos moster som fyllde år. Kanske mindre smart såhär med facit i hand när jag egentligen då hade mer eller mindre helt slut på skedar* vid det laget. Men jag fick både mat och tårta så jag klagar inte!
Förutom att bli bjuden på både bubbel och mat fick jag ett så himla fint halsband i present också! <3
Idag är en sån dag som jag undrar hur mycket kaffe det skulle vara okej att dricka. Men jag ska försöka hålla mig till den enda kopp jag har som godkänd dagsmängd. Vi får väl se om det håller hela dagen. Haha! Annars får det nog bli en lugn söndag. Vila, öva och planera för att ladda upp inför veckan som kommer. Försöka hitta tillbaka några av de tappade skedarna* för idag har jag inte så många kvar. Men då kommer det en rastlöshet i mig som gör att jag har svårt att slappna av och faktiskt vila.
Efter att ha fixat och stökat lite under dagen, men mest umgåtts och tagit det lugnt, så var vi såhär tjusiga och taggade på att fixa nyårsmiddag. Självklart var partyhattarna på! 
Bordet var nyårspiffat med sugrör med guldspröt och serpentiner. Till förrätt åt vi sötpotatistoast med avokadoröra. Väldigt gott! 
Vi hade ingen brådska så vi delade upp matlagningen och fixade en maträtt i taget. Så nu hade det blivit dags att börja med varmrätten: svamprisotto! Efter en massa kokande och ösande av buljong blev det äntligen färdigt. 
Med sallad till och upplagt på tallrik blev det såhär tjusigt. Framförallt väldigt gott!
Efter varmrätten blev det en paus för att smälta maten och leka lite lekar. Men jag som knappt blivit frisk från bihåleinflammationen smet undan och la mig en stund på Annie och Oskars säng istället. Väldigt mysigt att ligga i deras fina sovrum och höra de andra leka där ute. Välbehövt också att få pusta ut lite och samla nya krafter för resten av kvällen. 
För sen var det ju dags för det viktigaste nästan: efterrätten! Chokladmousse med kokosgrädde och coctailfrukt. Så himla gott!
Vi skickade en bild till vår gamla folkiskompis Fanny på snapchat också. Skål och gott nytt år! 
Sen började det bli dags att tagga till och göra oss färdiga att gå ut när tolvslaget närmade sig. Men först var det såklart dags för en gruppbild! 
Ja, vi försökte vara lite seriösa på i alla fall ett foto. 🙂 
Vi promenerade upp till en kulle som hade utsikt över nästan hela Göteborg. I alla fall tyckte jag det som knappt vet något om hur stan ser ut. Himla häftig utsikt var det i alla fall. Man såg Liseberg och ljus-julgranen de hade där. Det var såklart en del människor där som sköt raketer (och barn, lite läskigt). Jag tycker de kan vara fina på avstånd, om än ganska överskattat och onödigt på många sätt, men sådär nära är det lite otäckt. 
Vi hade tomtebloss istället! Det räcker gott och väl för min del. De sprakar så fint och mysigt. 
Och såklart hade vi bubbel till tolvslaget! 
Skål och gott nytt år! Den obligatoriska nyårsbilden på oss tre. Fin nyårstradition vi skapat oss, att fira ihop. 🙂 
Efter tolvslaget skickade vi iväg en kinesisk lykta. Hur det gick med den första behöver vi inte prata så mycket om. Men efter en del kämpande och lite assistans från en trevlig pappa och hans barn fick vi tillslut iväg en. Hejdå 2017 tänkte jag när jag såg den flyga iväg. Vi behöver verkligen inte köra en repris utan vi siktar på nya och bättre tag under 2018 istället!
